Aaltomatinén 2009

Aaltomatinén 2009

Rasmus Wærn, sällskapets ordförande, inleder.
Inledningsanförande Aaltomatinén 2009

”Det finns, menade den österrikiske religionsfilosofen Friedrich von Hügel i ett arbete för jämt hundra år sedan, tre faser i en religiös varseblivning. Först kommer den fundamentalistiska fasen, därefter den kritiska fasen och slutligen den mystiska fasen. von Hügel kopplade samman dessa med barndomen, ungdomen och vuxendomen, och begrepp som ”den kritiska fasen” är ju bekanta i långt senare sammanhang, och är för den delen betydligt äldre än von Hügel.

Om von Hügel hade rätt med sin modell har jag inte den blekaste aning. Men principerna med att en varseblivningsprocess går genom dessa tre faser tror jag i vart fall stämmer på arkitekturen. I början är vi alla fundamentalister. Det finns inga med så tvärsäkra åsikter om arkitekturen som studenter i början av sin bana. De flesta blir dock med tiden allt mer kritiskt inställda, medan några växer in i ytterligare en fas – man kan kalla den mytisk, eller med ett mindre provocerande begrepp romantisk. Inte någon flickboksromantik, utan den romantik som handlar om sublimering av känslor. Att ge form åt en känsla.

Denna vandring genom uppfattningar, som i von Hügels tankebanor var någonting helt personligt, skulle också kunna användas på arkitekturen som sådan. Vad var väl den tidiga modernismen som inte en fundamentalistisk uppfattning om rätt och fel? Raka linjer och raka samband – yes! Dunkla känslor och sentimental bråte – No! Den kritiska fasen känner vi också väl. Modernismens doktriner ifrågasattes gång på gång, med det mest massiva anfallet på 1980-talet som i sig hade ett nästintill liknande fundamentalistiskt anslag. För ett tag såg det nästan ut att ha tillintetgjort den, men så slog kritiken än en gång till.

Så mitt i denna malström framträder några konstnärer, vilka lämnar svar på andra frågor. Det är inte underligt att man hittar många av dem i kyrkobyggandet, där det mystiska anslaget finns så att säga i väggarna. Med Sverige i tankarna tänker många nog på Lewerentz, på Celsing, och på de många andra som deltog i 60-talets stora kyrkobyggnadsboom. Jämfört med det finska kyrkobyggandet var det svenska ändå ganska begränsat. Jag har ingen förklaring till varför det var så, men man kan konstatera att 1900-talets finska arkitekturhistoria till stor del skrivits med kyrkor. Och tendensen verkar fortsätta. Vi kommer senare få höra Anssi Lassila och Teemu Hirvilammi berätta om bland annat deras uppmärksammade kyrkobygge i norra Finland.

Alvar Aaltosällskapet kommer i framtiden ägna sig mer åt det som händer i Finland och övriga Norden idag, än åt Aaltos liv och verk. Om några år står förhoppningsvis biblioteket i Viborg åter i jungfrulig prakt och vårt engagemang är redan på väg att trappas ned, mer om detta senare. Men det viktiga arv som Aalto lämnade efter sig, och det som gör hans lyskraft så oslagbar, är hans tidiga insikter om nödvändigheten av att i arkitekturen gestalta något av det mystiska i tillvaron. Också Aalto gjorde resan från fundamentalist, men passerade snabbt den kritiska fasen för att i större delen av sin gärning fördjupa sig i det mystiska, det romantiska, i känslolivet. Letar man lite så finner man många intressanta försök att blottlägga sådana djupare stråk i arkitekturen också idag. Följer ni med Aaltosällskapet på denna resa framöver lovar vi på att bjuda på flera mystiska upplevelser.”

Jenni Reuter

RufisqueArkitekt i Helsingfors som tillsammans med kollegerna Helena Sandman och Saija Hollmén planerat och genomfört projekt i Afrika som fått stor internationell uppmärksamhet.  2001 byggdes det kvinnocenter i Rufisque, Senegal, som gruppen både initierat, planerat och genomfört. Projektet har visats på utställningar och tidskrifter över hela världen, och uppmärksamheten har lett dem vidare till nästa projekt för ”hjälp till självhjälp”, denna gång ett barnhem med tillhörande scenskola i Tanzania.

Anssi Lassila

KärsämäkiFrån Lassila Hirvilammi arkitekter är en annan av Finlands mest intressanta unga arkitekter idag. Kontoret grundades 2001 och har bland annat ritat en mycket uppmärksamad träkyrka i Kärsämäki vilken stod klar 2004. Den har bland annat fått utmärkelsen bästa byggnad i norra Finland. Kontorets andra kyrka är för närvarande under uppförande, och de har även arbetat med förslag till expansion av Alvar Aaltos bibliotek i Seinäjoki.

Bilder från matinén

Aaltomatiné 2009Aaltomatiné 2009Aaltomatiné 2009Aaltomatiné 2009